Sanna Lundell
Annons

Home is hell för somliga

Inget provocerar mig mer än det snäva perspektivet. Oförmågan att förstå att alla inte har en fucking amazing liten gullig kärnfamilj att mysa med i en karantän där man har en härlig trädgård att pula i (fattar ni hur många det är som inte har en trädgård?), möjlighet att baka bullar eller hänga på sin manison med sina miniatyrhästar och åsnor (Arnold Swarzenegger).

Annons

För många är hemmet=helvete. Du kan vara barn till aktivt beroendesjuka föräldrar. Du kan leva tillsammans med en hotfull, våldsam partner. Du kan vara mitt uppe i en jävligt jobbig skilsmässa, sörja någon som nyligen gått bort. Du kanske nyss har blivit av med ditt jobb och är panikslagen och ångestfylld över att det enda du förväntas göra är att ”jobba hemifrån”.  Du kan vara mitt emellan boenden, vara extremt trångbodd (vanligt här i Stockholm) eller av andra anledningar känna att hemmet mest är ett fängelse som får dig att klättra på väggarna och spy av ångest.

Visste ni att alkoholförsäljningen ökade markant förra veckan. Och systembolaget skickade ut mail om att de numer minsann ställer upp i Coronatider och börjar med hemkörning. Trodde fan inte att det var sant. Så sjukt att staten indirekt alltså uppmuntrar oss att supa oss igenom krisen. Förstår ni vad det innebär för de över 500 000 svenskar som lever i en familj där någon har alkoholproblem?

Annons

Jag levde i kappsäck i många år. I ständig rörelse för att slippa känna ångest, oro och sorg. Att resa var mitt allt. Att ha nya vyer för ögonen, träffa nya människor, äta okänd mat, ha nya riktmärken framför mig gjorde mig lugn, höll min ångest stången. Jag är fortfarande rastlös. Rörlig. Få lätt orosvibben om jag inte får komma ut. Får lätt panik vid tanken på att inte få vara i rörelse.

Så sluta vara fördömande mot de som inte tycker att karantänlivet är så enkelt. För det är det inte. Den som lider av psykisk ohälsa har det skittufft nu. Psykologer, terapeuter, möten hos socialtjänsten och gruppterapier kan vara inställda och alla rutiner som den som mår skit behöver är satta ur spel.

Vill tipsa er om att alla kvinnofridslinjen, om Trygga Barnen och Maskrosbarn två fina organisationer som hjälper barn som lever i familjer där alkoholism söndrar. Och Al-anon  och ACA  för vuxna anhöriga till alkoholister.

Puss på er och försök ha en fin vecka.

Annons

 

 

Dela på:

4 kommentarer till “Home is hell för somliga”

  1. Barbro Svensson skriver: 23 mars, 2020

    Å Sanna, så klokt skrivet. Jag har också funderat på hur många som tar till flaskan nu. Låter inte klokt att Systembolaget skall ha hemkörning. Tack för allt font du skriver🤗


  2. Catte Jern skriver: 23 mars, 2020

    Så sant. Vi får aldrig glömma barnen som inte syns. Som kämpar i det tysta bakom stängda dörrar. Inga barn ska behöva vara föräldrar åt sina föräldrar.


  3. Graciella skriver: 24 mars, 2020

    Tack för att du sprider detta budskap! Sjuksköterskan i mig säger att stäng inte alla skolor då många barn inte har de bra hemma! Stor kram till alla oss som kämpat för barnen.


  4. Tina skriver: 24 mars, 2020

    Tack, bra tankar, perspektiv. Man blir ledsen av alla som winar över inställda a.w. take care 😉


Annons
Annons
Annons
Annons

Laddar